Min värld / 25 (1918) Author: Erik Lindorm Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ISLOSSNING.

En fattig man kom en tidig vårsöndag till den stad där han upplevat sin ungdom. Han stannade framför det hus där han bodde det första året med sin hustru, nu grå och utsliten som han själv. Han kände då en underlig darrning invärtes och följande genomströmmade hans själ:

Du gråa barack, du fattiga hyreskasern, som skänkte vår vilda och utstötta kärlek värn, jag får dig så outsägligt och sorgset kär, när nu efter år förbi dig min vandring bär. Du smutsiga gata är vorden mig helig mark, ty här har min älskade vandrat, trofast och stark. Aldrig hon höjde en klagan, hur bistert det var, och lätt under tarvliga kappan mitt barn hon bar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>