Mårten Holk, af ingen känd,
Knappt af hund och katten.
Bodde i Vintappargränd
Och drack bara vatten.
Satt och skref på sin sextern
Dammig i syrtuten,
Drömde ständigt om qvatern,
Men fick aldrig ut'en.
Hans diné var näst till svält:
Bara sill på fatet.
Men så kom han ut i fält-
Kommissariatet.
Mårtens lycka såleds gjord -
Högt han sätter hatten,
Har grann rock och ståtligt bord,
Smakar aldrig vatten.
Skrattar du min vän? Åh, tig,
Drick och rök din pipa
Och lär dig en gång af krig
Nyttan att begripa!
