Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lofoten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fram på fjordarna och krypa som löss utmed
fjällsidorna. Visserligen vet jag, att vetenskapen
lämnat de katastrofistiska teorierna åt sitt värde och
att allt detta kaos av granit bildats genom
jordskorpans sammankrympning på samma sätt som
ett äpple blir skrynkligt, och jag tycker att detta
är en mycket ståtligare och vackrare förklaring än
även den mest poetiska, men det behöves ändå
litet arbete för att helt och hållet kunna frigöra
sig från skaldernas fördärvliga inflytande.
— A real hell of toothpicks, is’nt it? säger den
engelske kaptenen som för första gången är här
uppe efter att förut ha nöjt sig med bogsering
mellan Tilbury och London. Hur han tog
Commonwealth långt in i Vestfjorden utan lots,
är en annan historia, men hans lugna min förklarar
det.
Vid horisonten i väst till syd resa sig två
violetta stöder ur havet. Det är öarna Store och
Lille Molla utanför Vaagö, och därinnanför ligger
Svolvær, resans närmaste mål. Utanför Bærö möter
oss Atlantdyningen, och en del av sällskapet
bleknar av efter hand. Jag kan inte hjälpa det,
men en sjösjuk gör alltid ett komiskt intryck på
mig. Hans blick blir alltmer profetisk, han ser
in i den fjärde eller en ännu högre dimension,
tills han plötsligt känner sig kallad och störtar
till relingen. Även den lustigaste anekdot gör intet
intryck på honom. Jag har stått vid sidan av
sjösjuka, och medan deras inälvor efter hand
slukats av det giriga havet, har jag sökt ge dem
en liten ersättning och en ljusare blick på livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
