Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En kvinnosakskvinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lokaler var chic att bjuda någon av de
uppträdande på en likör eller en stout, och som alla
damerna på estraden voro av olika nationalitet,
gavs det i de flesta fall tillfälle att få tala sitt
hemlands vilda tungomål. Men ingen av oss var vid
humör att tala annat än inbördes. Kyparen
upprepade sin fråga och jag svarade: — Turkar!
Han log överlägset. Sådant folk har
erfarenhet.
Nu kom en tysk visa. Hon som sjöng och
sparkade var en liten mörk mamsell med
uppnäsa. Då applåderna tystnat, började hon igen,
men, vad nu då?
— Vårt land, vårt land, vårt fosterland, pep
hon på så äkta Mosebacketungomål, att något
tvivel om hennes hemort var omöjligt.
Alltnog, hon sjöng, och för att göra den för
publiken obegripliga sången njutbarare, sparkade
hon och smådansade några pas efter varje vers.
Det tog sig rätt egendomligt ut.
Så fick hon sina applåder och försvann från
scenen. En negress, den enda som inte var
vitpudrad, sjöng en hisklig negervisa och efter henne
framsparkade en annan icke fullt så mörk
skönhet på syditalienska den genuina
Chiarasté, chiarasté!
Tu pecché m’abandunato?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
