Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Resebeskrifvaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dylika verk är det Linné ersätter med sina resedagböcker, skrifna på halt- och rastställen under färden. Det är en revolution, som när friluftsmålaren flyttade sin blick från ateljén midt ut i solljuset. Om än också hos honom understundom en skugga af det lärda latinet skönjes genom svenskan, räddas han dock från dess tryck genom sin stils aforistiska korthet och rättframma lif. Hos honom är allt åskådligt, sakligt, lefvande, iakttagelserna gripna och upptecknade i flykten, intrycken ännu i dag lika friska och strålande som de mötte Linnés hänryckta ögon och lyriska fantasi.
Den äldsta, friskaste och litteraturhistoriskt intressantaste af dessa Linnés resor är hans "Iter Lapponicum", tryckt först så sent som 1889 (dessförinnan blott i engelsk, ofullständig upplaga under titeln Lachesis Lapponica, London 1811). Om något kan belysa den svenska likgiltigheten för den nationella kulturen, är det att, så vidt jag vet, ingen enda stämma vid detta sena offentliggörande framhäfde huru den svenska litteraturen fått ett mästerverk; ty ett mästerverk af friskhet och genialitet, i sin lyriska ursprunglighet och sin måleriska kraft enastående i samtiden, är denna första Linnéanska resa. Dess dagboksanteckningar begynna med följande rader:
“Reste jag från Uppsala stad den 12 maj 1732 som var en fredag kl. 11 f. m., då jag var 25 år gammal på ett halft dygn när. Nu begynte hela marken fägna sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
