Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 232. Karl den nionde efter S. J. Boëthius (IV)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som måst afstå sina öfverflödiga rikedomar, var hans
lydiga tjänarinna; bönderna, som varit så benägna till
uppror, voro allvarligt tuktade, så att de ej vidare
vågade med våld söka genomdrifva sin vilja; genom
arffor-eningen var stadgadt, hvem som skulle bestiga tronen efter
konungens död. Därtill kom, att tre kungasöner, som
redan voro vuxna och i många hänseenden rikt begåfvade,
stodo färdiga att, när den åldrige konungen tillslöt ögonen,
öfvertaga vården af hans verk. Dock var det säkerligen
just tanken på dessa söner, som pressade suckar ur hans
bröst, och som uppväckte hos honom oro för framtiden.
Erik, den äldste, hade ett underligt lynne och umgicks
gärna med vidt sväfvande planer. Detta allt hade tidigt
väckt faderns bekymmer, helst Erik var närmaste arfvingen
till kronan. Johan, en tid faderns älsklingsbarn, hade
redan börjat lägga i dagen, hurudan han var. Misstänksam,
häftig och ömtålig om makten liksom fadern saknade han
dennes skarpsynthet, klokhet, fasthet och praktiska blick.
Magnus hade ett så vekt sinne, att fadern icke kunde
hoppas, att han skulle med kraft kunna taga hand om landet,
om det komme att behöfvas.
Det dröjde . ej länge, innan konungens aningar
besannades. Tio år hade ej förflutit, sedan han förts till sitt
sista hvilorum i Uppsala domkyrka, förrän inbördes krig
åter rasade i Sverige och Erik måste utbyta tronen mot
fängelset. En tid därefter hade Johan i sitt oförstånd
grundlagt föreningen med Polen, hvilken hotade att upprifva
faderns största verk, reformationen. Nu såg det mörkt ut
för vårt land, men Gud höll sin skyddande hand öfver det.
Karl, Gustafs yngste son, hvilken som tioårig gosse
stod vid faderns knä, när denne tog afsked af riksdagen,
hade ärft faderns duglighet. Han blef ock den, som
räddade den nya ordning, som fadern infört i landet, och som
dennes äldre söner hotade att förstöra.
2.
Karl, som enligt faderns testamente blifvit hertig af
Södermanland, Närke och Värmland, beskrifves som en man
af reslig kroppsbyggnad. Ansiktet var välbildadt men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
