Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 235. Slaget vid Breitenfeld efter A. Fryxell (III) - 236. *Krigssång af B. Lidner (III) - 237. Slaget vid Lytzen efter A. Fryxell och G. H. Mellin m. fl. (III)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förtviflan, då han såg segern ryckas sig ur händerna. Hans
gamla grå skymmel blef skjuten; han sprang upp på en ny
häst och ville åter föra sina trupper i elden, men de lydde
honom icke mer; han bad, han bönföll, han hotade, han grät
af harm men förgäfves. Upplöst var all ordning, borta all
lydnad. Den kejserliga hären spridde sig i flykt öfver fältet,
och Tilly måste följa sina soldater. Själf var han nära att
blifva fången och räddades endast med möda.
O, yngling, om du hjärta har
att trampa fäders fjät,
flyg till ditt fosterlands försvar,
dö, eller rädda det!
Så ljufligt är ej källans sus
bredvid en blomsterstrand,
så härligt icke dagens ljus
som död för fosterland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
