Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 257. Gustaf III och statshvälfningen 1772 efter T. Knös m. fl. (IV) - 258. Viborgska gatloppet och slaget vid Svensksund efter C. A. B. Gyllengranat m. fl. (IV)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Qöh hvilken sammanbinder konung och. ständer i ett
gemensamt intresse, som är rikets väl». Därefter uppläste
konungen den nya regeringsformen, som antogs af
ständerna med trefaldigt ja och underskrefs af talmännen.
Dess innehåll var följande: Konungen skall styra
riket, han och ingen annan; han äger utnämna högre
tjänstemän, ingå förbund med utländska makter men icke utan
riksdagens ja och samtycke begynna anfallskrig.
Medlem-marne af rikets råd tillsättas af konungen, som äfven
bestämmer deras antal, dock böra de gemenligen vara sjutton.
I regeringsärenden skall rådet råda men konungen fatta
beslut; då rådet sitter som högsta domstol, afgöres genom
omröstning, och äger konungen därvid två röster jämte
utslagsrösten. Rikets ständer skola sammanträda, när
konungen dem kallar; ej må ny lag stiftas eller gammal
afskaffas utan konungens och ständernas gemensamma
bifall; endast med ständernas samtycke få nya gärder och
be-villningar påläggas. Alla kommissioner med domsrätt
förbjudas för framtiden; i vanliga fall skola rikets domstolar
döma; för utomordentliga statsmål tillsättes en riksrätt.
I hela landet hälsades den skedda förändringen med
stor glädje, och man såg med tillfredsställelse, att endräkt
och ordning åter rotfästes i landet, men Sveriges grannar
blefvo förbittrade och hotade med krig. Gustaf III lät
dock icke skrämma sig utan beredde sig till kraftigt
försvar. Freden blef likväl bevarad, och konung Gustaf fick
under en följd af år i lugn styra sitt rike och arbeta på
dess förkofran.
258. Viborgska gatloppet och slaget vid
Svensksund.
Sedan konung Gustaf III genom statshvälfningen år
1772 hade gjort ett slut på de häftiga partistrider, som
härskat under den så kallade frihetstiden, följde för
Sverige några lugna och lyckliga år, under hvilka näringarna
uppblomstrade och landets välstånd gick framåt i alla
riktningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
