Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen - 258. Viborgska gatloppet och slaget vid Svensksund efter C. A. B. Gyllengranat m. fl. (IV)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvärs öfver inloppet, så att deras ena bredsida vändes mot
svenskarne. Ryssarne gjorde sig så säkra om svenska
flottans undergång, att de på sitt amiralskepp hade låtit
inreda en hytt, i hvilken svenske konungen skulle föras
fången till Petersburg.
Den 2 juli sprang vinden öfver till östlig. Då
beslutade svenskarne att slå sig igenom. Redan klockan två
påföljande dags morgon öppnades en häftig kanonad från
svenska flottorna. Klockan fyra kom konungen ombord på
hertig Karls skepp, där han uppmanade de samlade
befäl-hafvarne till tapperhet. Särskildt vände han sig till
öfver-stelöjtnant Puke, som skulle öppna tåget med skeppet
Dristigheten. »Käre Puke», sade han, »ni är min flottas
ledare; spara ej ert lif och blod för mig, jag glömmer det
ej.» Klockan sex gick den svenska linjeflottan till segels.
I spetsen gick Puke med Dristigheten. Ett regn af kulor
från de ryska batterierna och skeppen kom mot honom.
Men vinden var god, och Dristigheten var snart framme
vid de sammanbundna skeppen. Puke styrde tätt förbi det
yttersta af dem och sände då från långsidan af sitt skepp
glatta lag med den verkan, att de välriktade kulorna gingo
långs igenom de ryska skeppen. Därefter fortsatte Puke
sin väg under oafbrutet kulregn, till dess han kommit
igenom hela ryska flottan. Dristigheten var räddad och
styrde åt väster. Närmast efter Dristigheten gick en
af-delning kanonslupar; därpå kommo andra linjeskepp och
emellan dem kanonslupar och galerer. När den kanonslup,
på hvilken konungen befann sig, kom midt i det tätaste
kulregnet, slog en kula af flaggstången, och en annan tog
armen af den roddare, som satt närmast konungen. Grustaf
löste af sig armklädet, tecknet från statshvälfningen 1772,
för att därmed förbinda den sårade. Snart kom
chefsfar-tyget, på hvilket storamiralen, hertig Karl, förde befälet.
Hertigen stod på kommandopallen omgifven af två höga
officerare. Då kom en kanonkula och tryckte ned hatten
på den ene officeren, en annan sårade hertigen i armen och
den andre officeren i bröstet. Men hertigen stod kvar och
gaf de ryska skeppen den ena salfvan efter den andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
