- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
5

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - 2. Svens fosterland. Av Eugenie Beskow

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Håller du inte av hela den stora, susande skogen med alla
dess muntra djur?»

»Jo, mor.»

»Tycker du om Boabäcken, där du brukar plaska
omkring barfota och göra fördämningar och bygga kvarnar?»

»Ja», sade Sven och såg glad ut.

»Tycker du om Glimsjön, där du får åka skridsko
om vintern, då isen ligger blank och fin, och där du om
sommaren får bada och plocka näckrosor och fånga kräftor och
ro med far i den vita båten?»

»Ja visst, mor.»

»Tycker du om det gamla kastanjeträdet, där du brukar
klättra och kriga med Kalle ? Och ditt lilla äppelträd och
trädgårdslandet och kullen, där du brukar sätta din flagga?
Håller du av den här lilla röda stugan, där far och mor och
du och Lisa bor?»

»Ja, mycket.»

»Ser du, Sven, allt detta, som du håller så mycket av,
det är en bit av ditt fosterland. Nu älskar du den lilla biten,
du känner till. Snart skall du lära känna mer, och då skall
du nog älska mer. Spring ut ett tag på backen och se på ditt
land, som du fått av Gud, hur vackert det är!»

»Mor, nu förstår jag», sade Sven. Han sprang ut på
backen, där björkarna började lövas, och såg sig runt omkring,
som hade han aldrig varit där förr.

Bakom björkdungen låg furuskogen stor och mörk med
solsken över topparna. Nere i dalen låg sjön med glittrande
vågor. Bortom sjön syntes blånande berg. Det spirade
grönt på åkrar och ängar, de gula hästhovarna stodo
utslagna och lyste i långa rader, backen var vit av sippor, solen
sken varmt, och en fågel drillade till strax över hans huvud.

Sven stod stilla och såg med stora, allvarliga ögon.

Sven såg på sitt land, och han tyckte, att det var vackert,
och han visste alldeles säkert nu, att han älskade det, runt,
runt omkring, ända bort över de blåa bergen.

Efter Eugenie Beskow.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 16 00:19:14 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/12/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free