- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
121

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - 38. En fiende. Av Nanna Bendixson (Folkskolans barntidning)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kade hälsa, när de någon gång på vägen till skolan mötte
smeden, och hur de brukade tala om hans stora styrka.

Varför gav han dem inte nu ett ordentligt slag med
sin järnnäve? Jo, han försökte nu — pojkarna veko för
ett ögonblick skrattande undan men kommo strax åter för
att fortsätta sin lek. Även de äldre skrattade åt den
stackars smedens otymplighet.

Nils hade gått åt sidan och kom att stå ensam uppe
på backen.

En av de halvdruckna karlarna fick syn på honoön.

»Nej, ser man på, är det inte Nygårdspojken, som står
dä,r! Vad går nu åt stränga mor Anna, eftersom hon
lossat på kedjan och låtit sin guldgosse röra på sig litet?
Det syns, att han ,är ovan, stackare. Jo, jo, så går det,
när mor sätter en i bur. Men är du nu här, så kom, och
ta dig ett glas — det muntrar, ska du se!»

»Nej», sade gubben, som skötte om brännvinskaggen, och
höll hårt om tappen, »det blir ingenting av med den saken.
Mor Anna är en präktig :människa, och henne vill jag inte
göra något ont. Nog kan man väl förstå, att hon vill akta
sin jende pojke for det, som tog livet av far hans.»

Nils ryckte till. Vad sade de om fadern? Mor hade
blott berättat, att han drunknat, och det var nu ingenting
ovanligt därute i skärgården.

Han såg på den store, ståtlige smeden, som nu fallit
omkull och låg halvsovande på marken, smågrälande på
sina plågoandar, som kastade gräs och tallkottar på honom.

»Kanske», tänkte han — och det sved till i honom vid
denna tanke —, »kanske låg far en gång så där.»

Han kunde inte uthärda längre utan sprang i vildaste
fart inåt skogen.

Just vid skogsbrynet höll han så när på att springa
över en liten flicka, som låg där framstupa bakom en
enbuske med händerna för ansiktet. Han såg närmare på
henne. Det var smedens lilla flicka. Han förstod också,
varför hon grät.

»Gå hem, Lill-Greta!» sade han. »Det är redan sent,
och ^medsmor väntar dig nog.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 16 00:19:14 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/12/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free