Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - 39. *»När jag blir stor.» Av Carl Ludvig Östergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Där skola fåglar isjunga,
och där skall ständig sommar rå,
och aldrig skyar tunga
få skymma himlen blå.
Och du skall drottning vara
uti det slottet, moder kär,
och ingen nöd och fara
dig skola hinna där.
Själv skall jag rustning bära
och vandra ut kring världen vitt
att skörda guld och ära —
alltsammans skall bli ditt.
Allt ont mitt svärd skall krossa.
Jag troll och vilddjur dräpa skall
men fångars kedjor lossa
och frälsa v,ärlden all.
Jag skydda skall de svaga
-emot de ondas våld och list.
Från jorden skall jag jaga
all sjukdom, sorg och brist.
Och blir jag kung allenast-,;
var koja stråla skall i ljus.
Var tiggargosse genast
skall gå i sammetsblus.» — —
Så drömmer pilten drömmar
på moders knä och stark sig tror
att länka världens tömmar,
så snart han blott »blir stor».
Far fort och bygg, du lille,
ditt luftslott upp med torn och spång!
Det ädla, barnet ville,
tar mandom nog en gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
