- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
137

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - 45. Blommor i trädgården och blommor ute på marken. Efter Mathilda Langlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och de komma, den ena vackrare än den andra. Nästan
lika tidig som snödroppen är en annan trädgårdsblomma,
som heter krokus. Så fort marken blivit bar, arbeta sig
hennes smala, mörkgröna blad upp ur löken. En vit rand
löper längs mitten av bladen. Så sticka stänglar och
blomknoppar upp, och innan man vet ordet av, står där en hel
knippa gula eller vita eller violetta blommor, blommor
med stora, långa kalkar av kupiga blad, som aldrig
vika sig utåt men böja sig inåt liksom för att väl skydda,
vad blomkalken bär i sitt sköte. Där inne finnas sex
ståndare, alldeles som hos snödroppen,, och några vackra, gula,
krusiga, blad, som kallas pistiller. Ståndare och pistiller,
äro blommans fröredskap. Du tycker nog om det gula,
doftande saffransbröd, som vi bruka få om julen. Du har
kanske köpt saifran i en handelsbod, så du vet, att det är
dyrt. Saffran är just de torkade pistillerna av en krokusart,
som växer i medelhavsländerna. Våra krokusarter ge ej
saffran, som duger, men de äro så innerligen vackra och
fröjda ögat tidigt på våren. Det är ju mycket nog, inte sant?

Pärlhyacinten ,är en annan vacker vårblomma. Den
kallas så, därför att dess små blå eller vita klockor äro
runda, nästan som pärlor. Ser man in genom den lilla
öppningen i »pärlan», så finner man nog också där inne
fröredskap: små, små, fina ståndare och en större pistill. Men
varken pärlhyacinten, krokus eller snödroppen förökas i
regeln genom frön utan genom små lökar, som skjuta ut på
sidorna av moderlöken och sedan utplanteras. Det skulle
gå alldeles för långsamt med frösådd.

Tulpaner och hyacinter, påskliljor och pingstliljor
(narcisser) äro ju också vårblommor, och även de komma upp
från lökar. Det är så roligt, när de granna,; sidenskiftande
tulpanerna slå ut sina stora kalkar — vita, röda, gula,
enfärgade eller strimmiga. Men de dofta ej så skönt som
hyacinterna’och narcisserna. Har du sett, hur hyacinternas
många röda, vita eller blå klockor riktigt trängas med
varandra på stjälken? Har du känt, hur starkt de dofta?
Man kan bli yr i huvudet därav. Ur narcissens vackra,
enkla, vita stjärna med det rödgula brämet inuti ström-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 16 00:19:14 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/12/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free