Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - 45. Blommor i trädgården och blommor ute på marken. Efter Mathilda Langlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En riktig vårblomma, fast senare än sipporna, är
gullvivan j som växer i skogsbackar och på ängar. De guldgula
blommorna med röda prickar sitta flera tillsammans i
spetsen på en stängel. Var blomma liknar en tratt med lång
pip. Pipen sitter nerstucken i ett grågrönt bladfodral, som
skyddade blomman, då hon var en liten knopp. Har du känt,
hur skönt blommorna dofta, och hur sött de smaka? Och
har du sett, hur gärna bin och humlor hälsa på hos
gullvivorna? Vad kan det vara, som finns i dem? Det kan
du nog gissa.
Nere vid marken sitta grågröna, skrynkliga blad liksom
i rosett. Ur deras mitt höjer sig stängeln med sin blomflock.
Om du rispar upp en blomma med en nål, så skall du få se
fem ståndarknappar och en pistill.
Strax efter sipporna kommer också den täcka duvkullan
eller skogsstjärnan. Hon är vit med sex eller sju uddiga
blad. Hon växer på samma slags ställen som vitsippan
men är mycket finare och har en mera stjärnlik blomma.
Även hon har sina blad sittande uppe på stjälken. Ur deras
mitt stiger den fina blomman upp på ett trådfint skaft.
Kamrat med duvkullan är en liten ört, som kallas
ekorrbärsört. Varför den fått detta namn, är ej gott att
säga. Det är en liten fin ört med två rätt stora blad på halva
stjälkens höjd. Mitt emellan dem stiger det upp liksom
en liten spira av små, små, vita blommor, som ha en svag
mysklukt. Det är en särdeles täck liten växt, och de små
vita blommorna äro så innerligt näpna.
Tätt i spåren följer liljekonvaljen, kanske den
härligaste av alla skogsblommor. Ur dess små vita, lutande
klockor kommer den friskaste och ljuvligaste vällukt, som skog
och mark kunna bjuda på. Mitt emellan två breda,
mörkgröna blad höjer sig stängeln med de vita klockorna i en klase.
Av varje blomma blir det — liksom hos ekorrbärsörten — ett
rött bär, och det är giftigt. Konvaljen har en stam, som
kryper fram nere i jorden, och som kallas rotstock. Från
rotstocken komma knopparna upp. Du vet nog, att man kan
driva konvaljer i lådor och krukor om vintern och så tvinga
dem att blomma redan före jul. Våra vilda konvaljer kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
