- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
261

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - 73. Skyddsängeln. Av Zacharias Topelius - Tredje äventyret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fr ode. Jag menar dn är en liten flicka, som nyss
höll på att bli uppäten av en, som du inte var du med, så
mycket jag vet.

Snövit. Vet du inte, näsvise gosse, att jag är
prinsessan Snövit? Jag red med min pappa, kung Froste, här
förbi skogen och steg av för att plocka litet bär, och då kom
björnen emot mig. Men se, här kommer min pappa.

Kung Froste kommer in.

Kungen. Det var för väl, att jag fann dig, min
stackars flicka. Jag såg en förskräcklig björn lunka bort
icke långt härifrån. Men vad ser jag? Är det mjölråttor,
som du här är i sällskap med?

Snövit. Min nådige pappa, den otäcke pojken
understår sig att kalla mig du.

F r o d e. Ja, herre kung, det understår jag mig att göra.

Kungen. Pojke, ha respekt för prinsessan!

F r i d e. Fy skäm ut dig, prinsessa! Att du bryr dig
om sådant, när han räddat ditt liv! Ja, herr kung, det var
Frode, som jagade björnen till skogs.

Kungen. Blygs du inte, Snövit, att så belöna den
raske gossen? Gå genast och kyss honom!

Snövit (gråtande). Han är så mjölig!

Kungen. Om han vore mjöligare än en ogräddad
limpa, så måste du kyssa honom. (Snövit kysser Frode med en
grimas. Frode skrattar och raskar mjöl på henne.) Hör på,
min gosse, du ser klok ut. Känner du en enfaldig karl, som
heter Mylly Matti?

Frode. Det är vår far, herr kung, och herr kungen
skall ha respekt för vår far.

Kungen (för sig). Himmel, är det möjligt? Skulle
en av dessa gossar vara . . .? Ja, det slår in. (Högt.) Varför
går ni så allena i skogen?

Fride. Jo, det är så, att... det är så, att herr kungen
skulle inte få se oss, sa’ mor.

Kungen (omfamnar dem). Kom i min famn, mina
kära gossar! Vad jag är lycklig att ha funnit er! En av er
är min son.

Fride (förlägen). Men vi mjölar herr kungens rock.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 16 00:19:14 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/12/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free