Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 83. En vårdag på Skånska slätten. Efter Paul Rosenius och Ola Hansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Västra Klagstorp i Skåne.
Där borta i almen bakom kyrkogårdsmuren sitta två
gamla råkor och lägga huvudet på sned och lyssna, I ett nu
kraxar det hundrastämmigt nere från byn, och en hel
råk-svärm flaxar upp ur almdungen, kretsar med öronbedövande
larm kring kyrkan och drager bort över markerna, Snart
synas de svarta kropparna blott som små prickar uppe i
luften, tills de i vida bågar sänka sig ned på en nyplöjd åker.
Den uppblötta vägen går uppför en backe med vida
utsikter över ängar och fält, somliga jämna som ett stugugolv.
Inne i en gård ger en hund till ett skall. Så är det tyst igen.
Hela den vida slätten ligger där så stilla. Svagt tränger
då och då en drill från lärkorna uppe i rymden ned till vårt
öra. Skrämmande viner det, när en starflock, som gått på
maskplockning, plötsligt flyger upp och med ett gny svärmar
bort över ängarna.
Mellan ett par backar utbreder sig en mosse. En vipas
skri skär genom luften. Länge stod hon tyst bland mossens
gröna gräs, eller sprang hon till några steg och stötte hastigt
näbben i marken. Buken och kinderna lyste i vitt, och
ryggen skimrade grön. Så lyfte hon på svarta, rundade vingar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
