Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 84. En skånsk bondgård förr och nu. För Läseboken av Per Holmén och Sigurd Paradis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ar. På klockans ena sida hänger ett snöre, som står i
förbindelse med slagverket. Om man drager i snöret, upprepar
klockan det senaste timslaget, och så kan far eller mor under
de mörka vinternätterna lätt få reda på, vad tiden lider. Man
är nämligen mycket morgonfrisk av sig här i gården. Under
vintern är man uppe redan kl. 4, och sommartiden börjar
arbetet till och med en timme tidigare. Så fort man stigit upp,
vankas det ottemat, som tages fram ur skåpet vid den ena
sänggaveln. Sedan börjar dagens arbete för både
husbondefolk och tjänare.
Gårdens drängar och pigor få sina löner i kläder. Under
sin tjänstetid kunna de alltså samla sig ett förråd därav,
som räcker länge, ja, kanske för hela livet. Och de behöva
ej vara bekymrade för att dessa kläder skola bli omoderna, ty
allmogens sätt att kläda sig kommer nog att under deras tid
förbli likadant.
Men nu skola vi söka komma till tals med Ola Månsson
för att få veta något om gårdens skötsel. Yi slå följe med
honom, när han går ut för att se på ägorna. I lador och stall
är det vid denna tid på året ganska tomt, ty vinter fodret är
för längesedan slut, och hästar, kor, får och svin vistas
utomhus.
Ola Månssons jord är liksom grannarnas ej samlad på ett
ställe utan splittrad i många småbitar, som ligga kringströdda
här och var på byns mark. Ofta ligga jordlapparna så
inklämda mellan varandra, att samtliga ägarna måste
komma överens om, när de skola plöja, så och skörda. Ty en del
av dem måste taga väg över grannarnas åkrar. Alla
jordbitarna bilda tillsamman tre s. k. vångar, som ligga runtomkring
byn. I östervång bära de i år råg och i västervång korn.
Någon havre synes ej här, ty den har man sått i utmarken,
som ligger längst bort från byn, och som aldrig gödslas. Ej
heller kunna vi upptäcka något potatisfält, ty potatisen
odlas endast i de små kålhagarna hemma vid gårdarna.
Norre-vång är »fälad» för året, d. v. s. den ligger i träde och utgör
gemensam betesmark för byns boskap, som härute står under
byherdens vård. Tidigt på morgonen blåser han i sitt bagghorn.
Då släppas kreaturen ut från gårdarna, och han driver dem så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
