- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
382

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 98. Vår största leksaksfabrik. För Läseboken av Marie Louise Gagner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

darna. Han tar skaftet, synar det och fäster det hårt in
mellan tvenne stålhållare, sätter hjulet i gång, som driver
maskinen, och vips flyga träsplintor och sågspån omkring. Toppen
på skaftet blir liksom skalad upptill i en spets, och det hela
tar 1/2 minut.

Bland det allra märkvärdigaste i svarveriet äro ett par
maskiner, där kroppar och ben till hästarna svarvas ut. I
nedre delen av maskinen sitter ett hästben av gjutjärn fästat
som modell, i den övre inkilas det tillsågade trästycket mellan
två hållare av järn. Så sättes hjulet i gång — surr, surr,
surr låter det, och flisorna dansa omkring oss. Småningom
se vi, hur trästycket får likhet med modellen där undertill,
och när maskinen efter ett par minuter stannar, har av den
klumpiga träbiten blivit ett välformat framben till hästen.
Precis på samma sätt går det till i den andra maskinen, där
hästkroppen tillverkas. Dylika maskiner äro ganska
dyrbara, men de betala sig ändå, ty de inbespara ju mycken
arbetskraft. Tänk, så mycket långsammare det skulle gå att
göra trähästen för hand!

En särskild avdelning utgör snickarverkstaden, där alla
delarna sättas ihop. Här luktar det lim, så det förslår, men
man förstår ju, hur mycket sådant som måste gå åt. Här
återfinna vi vår lilla stol fix och färdig. Ryggstycket, sitsen och
frambenen ha limmats ihop.

I ett rum bredvid snickeriet sker betsning, polering och
fernissning. Är träets grundfärg ful, betsas det, d. v. s.
överstrykes med en tunnflytande vätska, i vilken färgämnen
blandats. Denna färgvätska tränger nu in i träets porer.
Men så måste man också se till, att ytan blir blank, och
därför stryker man först över den med olja och gnider den sedan
jämn och hård med ett hartsartat ämne, som kallas polityr.
Detta utbreder sig likformigt över hela ytan, och när det
torkat, har träet fått en riktigt vacker glans. Det är polerat.

Sedan vi gjort ett besök i smedjan och sett på allt arbetet
med att smida hjulringarna och ekrarna till barnvagnar
m. m., bege vi oss till målarverkstaden. Granna färger lysa
oss till mötes här och var. Dockskåp i rött och vitt, stall och
kvarnar i gult, käpphästar, krattor och spadar i rött och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 16 00:19:14 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/12/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free