Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 102. Vättern och Visingsö. För Läseboken av Per Stolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högst betydligt och stränderna i allmänhet branta. Icke en
enda större älv har sitt utlopp i Vättern, endast smärre åar.
Det är alltså blott obetydliga mängder slam, som föras ut i
denna sjö. Därför är dess vatten icke grumligt såsom
Mälarens utan underbart rent och klart, så att man kan se bottnen
pä större djup än i de flesta andra sjöar. Vattnet är ytterst
lättrörligt. En vacker sommardag ligger ytan som en spegel,
»en spegel av eterfärg
för skogar, segel och gröna berg . . .»
Vättern i storm. Efter en tavla av Egron Campbell.
Men en kort stund därefter kan sjön vara i häftigt uppror till
följd av vindkast från de höga stränderna. Denna egenskap
jämte sjöns stora djup är troligtvis orsaken till att Vättern
sällan frj^ser till. Emedan stränderna äro så branta, är
växtligheten i vattnet utanför ganska obetydlig, och därför finns
det ej heller särdeles mycket fisk i Vättern. Ty för de flesta
fiskarters yngel fordras vattenväxter både till skydd och till
föda. Men den fisk, som finns, är av läckraste slag, såsom
lax och dess släkting rödingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
