- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
405

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 104. Hur ett par världsberömda industrier blevo till. För Läseboken av Marie Louise Gagner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lyckor söder om Jönköping. Ingen visste, vad »magisterns»
nya företag gick ut på, men mycket pratades och mycket
gissades det. Liksom förr frågade han ej därefter. Maskiner
införskrevos från Tyskland, en verkmästare hämtades också
därifrån, och i april 1862 stod den nya anläggningen färdig.
Efter sjön bredvid kallades den Munksjö pappersbruk.

Den nya idé Lundström kom med var att av halm
tillverka förhydningspapp ej som förut i ark utan »i långa
banor». Man kan ju förstå, att vid byggnader t. ex., där
mycket sådan papp behövs, det skall vara ofantligt mycket bättre
och bekvämare att ha denna i ett stycke än i skilda ark. Den
förträffliga förhydningspapp, som tillverkades vid Munksjö,
fick snart stor avsättning. Själv var J. E. Lundström
outtröttlig i att göra de nya fabrikaten bekanta i landet. Han
utgav den ena småskriften efter den andra, åtföljd av annonser;
och så sakrikt var innehållet, så trevlig framställningen, att
folk gärna läste dem. »I långa banor», blev ett skämtsamt
slagord, och i en rimkrönika över Jönköping för år 1862 heter
det bland annat:

»Ingen mer av drag blir sjuk;
du har gett oss halm-papp-duk,
som i banor långa
med annonser många
puffas ut från Munksjö bruk.»

Munksjö tillverkningar äro nu världsbekanta, och dess
förhydningspapp har trängt ända till Sibirien och Kamtschatka.

* $

*



De sista åren av Lundströms liv voro rätt oroliga. Han
flyttade från Jönköping och lämnade befattningarna vid
tändsticksfabriken och pappersbruket, ty så snart en industri
kommit in i rätt spår och gav rik avkastning, intresserade den
honom egentligen ej längre. Pengar frågade han mycket litet
efter, och inga sådana samlade han heller. Det var själva
uppfinnandet, som utgjorde hans glädje och stolthet. »Ännu har
jag», sade han en gång, »på lager en massa småindustrier, som
alla kan bereda folk arbete och gagna fosterlandet.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 16 00:19:14 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/12/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free