- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
419

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 108. Baltsar von Platen oeh Göta kanal. För Läseboken av Marie Louise Gagner - 109. En norrköpingsfabrik. För Läseboken av Hilda Danielson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Har då Göta kanal fått den stora betydelse för Sverige,
som Platen hoppades ? Icke blev kanalen, vad Platen väntat,
men detta kom sig därav, att ett nytt fortskaffningsmedel
uppfanns, varigenom samfärdseln underlättades på ett sätt, som
varken Platen eller någon annan kunnat förutse. Det var
järnvägarna. De städer och köpingar, som Platen tänkt sig
skulle uppstå vid kanalen, växte nu i stället upp vid större
järnvägsknutar. Men en ofantlig lättnad har det i alla fall
varit för den svenska samfärdseln, att en mängd fartyg
kunnat komma nästan rakt fram tvärs genom vårt land.

Marie Louise Gagner.

109. En norrköpingsfabrik.

På en öppen plats i en utkant av Norrköping ligger en
ganska stor folkskola. I en klass av nioåringar där höll man
en dag på att tala om vad man visste om födelsestaden.
Alla barnen hade reda på att den väldiga byggnaden, som
låg på andra sidan gatan, var ett fabrikshus. Det hade en
framsida lika lång som hela den stora skolgården och en
massa fönster åt skolan till. Ibland kunde man ända in i
skolsalarna höra slamret av fabrikens maskiner.

»Fabriken» och »maskinen» äro ord, som många
norr-köpingsbarn höra jämt och ständigt och lära sig att säga
nästan lika tidigt som »far» och »mor». Till fabriken går
far om morgnarna, och det kan hända, att mor också
»arbetar». Det uttrycket betyder i Norrköping, att hon har
anställning på någon fabrik. Många barn i klassen kommo
underfund med att deras fäder arbetade på en och samma
fabrik, och ändå hade de <så olika yrken som eldare, skölj are,
ullsorterare, spinnare, vävare, färgare, pressare, vävlagare och
överskärare. Barnen förstodo då, att det måste finnas många
slags arbeten på en fabrik. De visste också, att i somliga
fabriker tillverkades endast bomullsvaror och i andra
uteslutande yllevaror.

En och annan hade gått genom Folkparken ända ned
till »Strömmen>, som Motala ström kallas i Norrköping.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 16 00:19:14 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/12/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free