Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 112. Vid Hornborgasjön. Efter Gustaf Kolthoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter att noggrant ha undersökt den lilla intressanta,
flytande ön satte jag mig på ekstockens kant och intog
min enkla frukost, som bestod av resten av min pannkaka.
Bort mot de gröna kullarna väster ut styrde jag sedan
min farkost. Vassen blev mer och mer tät, och ofta måste
jag vända. Hur det var, kom jag dock slutligen i land på
en sumpig strand vid foten av en kulle beväxt med härliga
ekar, björkar och doftande, rikblommiga häggar. Ekstocken
drogs nu upp, och jag vandrade uppåt kullen. Marken
var täckt av blommor, och den härliga gullvivan var här
större och prydligare, ,än jag någonsin förr skådat den.
På kullens sluttningar växte brokiga vilda violer, och den
mandeldoftande stenbräckan fläckade marken vit mellan de
många violetta och blå blommor, som växte på denna
sällsamma halvö. Göken gol, fåglarnas sång ljöd från alla håll,
och fjärilar fladdrade fram och åter över den
blomsterprydda kullen. Beundrande gick jag från träd till träd,
från kulle till kulle. I en sådan natur är man ej ensam.
Det föreföll mig, som hade blommorna doftat, fåglarna
sjungit för att glädja mig, och jag kände mitt hjärta rört
av tacksamhet.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
