- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
473

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 121. De bohuslänska fiskena. Efter Sven Ekman, A. H. Malm, Carl Ramberg m. fl.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig lodrätt med utspärrade maskor, när de på riktigt sätt
kastas ut i vattnet. Flera garn göras fast vid varandra, och
radens eller, som den kallas, länkens ände fästes vid
fiskebåten. Medan fisket pågår, äro seglen nedfirade, men båten är
icke förankrad, utan får driva tillika med garnen. Sådana
garn kallas därför »drivgarn». Sedan garnen sålunda drivit
ett längre eller kortare stycke alltefter tillgången på sill,
halas de in i båten och sillen med dem.

Den mesta sillen brukar emellertid fångas under vintern,
då sillstimmen ha hunnit in bland skären. Eftersom vattnen
här äro trängre, packas stimmen liksom ihop, så att sillen
står tätare. Garnen läggas nu ut i vattnet på samma sätt som
vid drivgarnsfiske. Men eftersom sillen nu går mycket tätt,
behöva garnen icke driva för att liksom söka upp den. Här
förloras ej heller garnen lika lätt som i öppna sjön. Därför
kunna de fiskare, som sätta ut dylika garn, fara i land och
förrätta andra göromål, medan garnen stå ute några timmar.
Dessa måste dock fastgöras med tåg och ankare för att icke
drivas bort av ström eller storm. Sådana garn kallas
»sätt-garn».

*



Men det finns ett redskap, med vilket man kan taga
mycket mer sill än med garn. Detta kallas vad. En vad är
ett mycket stort och starkt nät, som lägges ut runt omkring
ett fiskstim. Vaden har så pass fina maskor, att fisken icke
kan slippa igenom. Liksom garnen har den korkstycken
upptill och stenar nedtill men är gjord så djup, att den
räcker från vattenytan till bottnen, när den är utlagd. De
sillvadar, som nu begagnas i Bohuslän, äro ända till 300
meter långa. De kosta vanligen flera tusen kroncr
stycket med båtar, tåg och annat tillbehör.

Vadfisket bedrives, liksom fisket med garn, både vid
land och ute på havet. Låt oss först se, hur det förra slaget
av sillfiske tillgår! I två »kännebåtar» ror en del av
manskapet omkring och söker efter sillen genom att i vattnet
hålla ett snöre med en liten tyngd på. Finns sill, så känns
det på snöret, när en och annan fisk stöter emot det, under
det stimmet simmar fram. Man har även ögonen fästa på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 16 00:19:14 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/12/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free