- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
482

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 122. Ett fiskeläge i Bohuslän. För Läseboken efter G. Brockman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fönstren sitta så lågt, att vi kunna se in i
stugorna. Där ser snyggt och prydligt ut. I fönstren stå
blommor, -och på skåp och hyllor ser man mångenstädes
koraller, snäckor, sjöborrar och andra prydnadssaker, som
sjömännen fört med sig hem från sina färder. I
helgdags-rummet är rullgardinen för det mesta nedfälld.

Yi gå förbi en brunn. Från dess botten hörs ett
egendomligt skrapande. Där nere är en kvinna sysselsatt med att
bland stenarna med ett tefat upphämta det sakta
framsipprande vattnet. Det råder nämligen under sommartiden
ofta vattenbrist där ute på klippöarna. Yi fortsätta vår väg.
En förstävsbild över en förstugudörr eller ett namnbräde,
uppspikat på en bodvägg, äro kanske minnen från fartyg,
som strandat här på kusten.

Från huvudgatan vika vi av ner mellan sjöbodarna och
komma ut på en av de smala bryggorna. Vilken
genomträngande fisklukt! På vågräta stänger liänga till torkning
massor av fläkta långor, som äro uppspjälade med trästickor
och därför kallas spillångor (spjällångor). De bilda, så att
säga, ett slags allé, och när vinden far fram mellan dem, slå
de sakta emot varandra med ett egendomligt klapprande.
Under bryggorna skvalpa böljorna, den yviga tången vaggar
sakta, och båtarna rycka i sina tåg, som längtade de ut till
sjöss. Ytterst på bryggan kan man i fulla drag inandas den
rena, starka havsluften.

Fartyg av alla slag — vackra lustjakter och tungt
lastade stenskutor — passera förbi. ’Grenom sundet går då
och då en ångbåt, som drager efter sig ett långt kölvatten
och en bred /strimma av rök. Vid högsommartiden är det
tyst och stilla på läget, medan storsjöbåtarna äro ute
på fiske. Men stillheten kan snart bytas i brådskande
liv. På en bergkulle synas några barn stå och se utåt
havet efter hemvändande nordsjöbåtar. Hastigt kommer
kanske hela skaran rusande gatan framåt med ropet: »Nu
kommer ’Diamanten’!» eller »Nu kommer ’Svalan’!» Då
blir det glädje och iver att få veta, hur stor fångsten kan
ha blivit.

Snart ankrar den stora, tvåmastad© fiskekuttern på sin be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:13:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/12/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free