- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
530

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 134. Visby. För Läseboken av Oscar Vilhelm Wennersten - 135. Sagan om Hoburgsgubben

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förskönades av en inflyttad tysk köpman, efter vilken huset
fått sitt namn. — Yår vandring går vidare mellan
ålderdomliga byggnader, flera från 1200- och 1300-talen, byggnader med
höga trappgavlar, sådana som »Gamla apoteket».

Men bland alla pärlor av medeltida byggnadskonst ha vi
ännu icke sett de skönaste: de oförlikneliga kyrkruinerna. Bäst
bevarade i sin ursprungliga form äro Sankt Nikolaus och
Sankt Katarina. Yi ställa våra steg mot »den skönaste bland
de sköna», Sankt Katarina. Vi träda in under hennes
mäktiga valv för att försjunka i stilla beskådande av det
härligaste, som Visby äger. För mer än sex århundraden sedan
restes här av konstskickliga händer dessa ädelt formade
pelare, och över dem spändes de djärva valv, av vilka nu blott
några bågar finnas kvar. Nu bildas tempelvalven av himlens
blå, och i aftonstunden silar månens milda ljus in genom de
smala, spetsbågiga fönstervalven. Där fordom sången ljöd
från andaktsfulla skaror och orgelns mäktiga toner brusade
genom helgedomen, där råder nu sedan snart fyra
århundraden tillbaka den stora stillheten. Blott vindens sus stör den
högtidliga tystnaden, likt en andeviskning, ett eko från den
tid, då Visby var havets härskarinna. . .

Men murgrönan breder sitt evigt grönskande täcke över
kvarlevorna av det förgångnas värld, liksom ville den
förläna dem oförgänglighet.

Oscar Vilhelm Wennersten.

135, Sagan om Hoburgsgubben.

Längst i söder på Gottland skjuter det i sagan
omtalade Hoburg ut. Du står där, gamla Hoburg, en grå
kalkstensklippa, en utpost, som trotsar vreda vågor.

På trenne sidor har du havet, det väldiga, det
ombyt-liga, på tre håll vita segel eller bolmande järnskutor. De
komma dig nära, då himmeln är hög och milda vindar
smeka vidderna. Men ryter stormen över vreda vågor och
rullar tordönet över becksvarta moln, då fly de dig. Ty de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:13:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lffsp/12/0544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free