- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
708

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 176. Storskogen. För Läseboken av Per Holmén med citat från Karl-Erik Forsslund m. fl.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vågat tränga så långt in i ödemarkerna. Du söker att
famna en av dessa jättar, men dina armar nå icke omkring
honom. Du blickar upp mot toppen: den är så hög som
kupolen över kyrkans tak. Här nere känner man av ingen vind,
men uppe i topparna höres ett sakta brus.»

»Det susar så dunkla sagor
i furornas pelarsal,
i topparnas sakta gungning
förnimmes ett hemligt tal.»

Åven i närheten av odlade bygder kan man träffa på
starkvuxen, sparad skog. Det är på sådana ställen, där
människan med klokhet och omtanke vårdar denna källa till
välstånd. Yi lyssna till skalden Karl-Erik Forsslund, som
för sin lille son skildrar hembygdens skogar:

»Yi ska snoka ordentligt igenom våra jaktmarker, lära
oss känna igen var tjärn och vart fall, var kolbotten och var
gångstig. Det är härliga trakter, tysta och ödsliga, myrar
och fall och skog, ett hav av skog, ett mörkgrönt hav, i
vilket småsjöar och tjärnar blänka som våta kobbar och skär.

Där finns en tallskog, den jag längtar att få föra dig
in i, en vidsträckt pelarhall. Det jämna golvet är täckt av
en mjuk och tjock matta av gulgrön mossa. Ej en buske, ej
en skräpig rishög, ej ett smutsstänk eller ett grått dammkorn
finner du där. Överallt är rensopat och helgdagsfint. Och
mot skyn stiga miljoner pelare, raka, höga, smäckra, stam vid
stam. Blicken går vilse mellan dem och drunknar långt bort
i ett grönskimrande dunkel. Och högt över ditt huvud stå
valv vid valv. De vila lätt på pelarna, de bilda ett enda
sammanhängande grönt nät.

Det växer en storvulen gammal tall där inne. Tre sekler
’ och kanske mer ha brusat genom hans krona. Han är huvudet
högre än alla traktens tallar, och han är far till hela skogen.
Han har lämnats kvar som frötall, var gång stammarna
omkring honom fällts och förts bort. Kanske har han också
någon gång skonats för sin skönhets skull. — Stanna vid hans
fot, och låt blicken klättra uppför hans stam! Där finns ej
en krökning, ej en utväxt, ej en torr gren på den. Rak, fint

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 16 00:19:14 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/12/0722.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free