- Project Runeberg -  Läsebok för folkskolan. Särskild parallellupplaga till 10. uppl. / Avdelning 1 och 2 /
768

(1911-1951) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - 189. *Kirunavara. Av Anders Österling - 190. En forsfärd på Torne älv. Av Karl Bernhard Wiklund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fast son av en ätt, som gått lugnt bak sin harv,
jag vördar det svärdsblå, det gnistrande arv,
som manar mig här i den åskande malmen
med minnen, som drogo till storms under psalmen.

Vem suckar: Förgäves! — Vem viskar: Förbi!
ställd mitt i en virvel av slik industri?
Här läses den in i de dövaste döva,
den åldriga läxan, att järn vi behöva.

O, somrarna gå kring vårt ensamma land
med skiftande väder, men hjärna och hand,
de sia, de famla, de hoppas, de glänta
på somrarnas sommar, som svenskarna vänta!


                                                Anders Österling.

190. En forsfärd på Torne älv.



I de nordligaste delarna av vårt land, utefter Torne
älv och dess tillflöden samt utmed Kalix älvs övre lopp,
bo icke svenskar utan finnar. Till ett antal av omkring
25,000 personer äro de spridda över detta ofantliga område,
från Haparanda i söder uppåt Kiruna i norr och ännu längre
bort, så långt som åkerbruk och boskapsskötsel kunna idkas.
De leva av jordens avkastning, av fiske och skogsarbete. I
de södra delarna av Tornedalen trives ännu rågen väl. Men
då man kommer uppåt polcirkeln, bli korn och potatis
egentligen det enda utsädet, och uppe under fjällen slutligen
är hö det enda, som jorden ger sina brukare.

I dessa trakter, där det ofta saknas väg mellan byarna,
måste man på sommaren gå utefter slingrande gångstigar
över stock och sten eller också ro utefter vattendragen.
Älvarna äro fulla av brusande forsar och dånande vattenfall,
men icke ens dessa avskräcka de djärva skogsborna. I
svindlande fart fara de utför dem i sina långa forsbåtar.
Uppför älven åter staka de båtarna med stänger eller draga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 16 00:19:14 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lffsp/12/0782.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free