Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje avdelningen - 282. Blomsterkonungen. För Läseboken av Carl Grimberg - Linnæus’ lapska resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har tu kommit hit, och vart vill tu? Ser tu, vad för
boningar vi tiavom, ser tu, med vad för möda vi kunnom
komma till kyrkan?’»
När Linnseus bad henne visa honom någon annan väg
att komma fram på, sade hon: »Nej, tu karl, tu måste
tillbakas samma väg tu kom; ingen annan väg givs. Den
slipper tu intet. Ej heller är tig möjligt gå vidare, ty $n
flödar alltför starkt.»
Linnseus, som nu länge levat på spicket renkött,
längtade efter lagad mat. »Jag frågade», säger han, »om hon
hade någon mat för mig? ’Nej, utan tu vill hava fisk.’
Jag såg på den färska fisken, som var full med mask i
munnen, vilken mättade mig av blotta påseendet men
styrkte ej.» Först när han kom till hennes koja, fick han
köpa en ost. »Inte vill jag», ,sade hon, »att tu av hunger
skulle dö i mitt land.»
Så hade Linnseus ingenting annat att göra än att
återvända till sin håp och fara tillbaka nedför Ume älv.
Slutligen kom han tillbaka till Umeå och tog
därifrån vägen genom Västerbotten upp till Luleå, där han
stannade över midsommar. Han fick nu se den härliga
nordiska sommarens intåg.
Uppför och utmed Lule älv färdades han till Jockmock.
Nu fick han skåda midnattssolen och de efterlängtade
snöfjällen. När han besteg sitt första fjäll, kände han
det som att komma in i en ny värld. Han såg idel nya
växter, »så många, att jag själv fasade och tyckte mig få mer,
än ja£ bestyra kunde», skriver han. Men omväxling
förnöjer: hur njöt ej den unge vandraren, när han sedan från
fjällens kyla kom ned i ljumma dalar på norska sidan!
»När vi omsider kommo neder», skriver han, »vad
fick jag icke för nöje för min trötta kropp! Jag kom
då utur ett kallt och fruset fjäll neder uti en varm och
sjudande dal. Jag satte mig neder att äta smultron. I
stället för snö och is såg jag gröna örter stå uti sitt ljuvaste
flor. Jag fick svalka mig med komjölk och vederkvicka mig
med mat samt med att sitta på stol.»
I sin dagbok nedskrev Linnseus allt det intressanta, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
