- Project Runeberg -  Läsebok för svenska folket /
138

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Äventyr i Padang

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Samtidigt med denna praktfigur påmönstrade vi
»Skenbenet». Han bar en dubbel järnskena på ena
benet från hålfoten till knät. Järnet måste ha vägt
många kilo. I Burma hade en tiger släpat honom vid
benet en halv fjärdingsväg in i djungeln, men blivit
skrämd med eldbränder av några infödingar. De snälla
burmeserna hade fraktat Skenbenet nedför Irawadi till
Rangoon, där kirurgerna på ett sjukhus plåstrat ihop
hans illa sargade ben så gott de kunnat, dock icke
bättre än att han behövde den grova järnskenan till
stöd. Skenbenet blev eldare ombord och bättre sådan
fick man leta efter.

Även Skenbenet var en fruktansvärd slagskämpe.
Ingen vågade nalkas honom, då han sparkade med
järnbenet. Den ridande polisen i Sidney, som inte är
känd för klenmodighet, måste enligt mångas
samstämmiga uppgifter en gång infånga honom med lasso,
emedan han sparkat deras hästar så att de arma
djuren omöjligen kunde förmås att komma i hans närhet.
Poliserna voro emellertid sportsmän och imponerades
av hans »noble art of self-defence» så att de varken
ville skada eller bura in den halte bråkmakaren utan
släppte honom med en varning. De hotade anmäla
honom hos stadens djurskyddsförening, som med nöje
beivrade sådana fall som Skenbenets och säkert skulle
skaffa in honom i fängelse, om han hädanefter inte
visade större vänlighet mot djur.

Den tredje i gänget var »Norge», en tjugu års
yngling, späd, finlemmad och ljuslockig. Han såg mest ut
som en seminarieelev i ett religiöst betonat samhälle.
Norge var också från Stavanger, som den tiden var
frikyrklighetens högborg i vårt broderland. Jag har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:37:12 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lfsf/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free