- Project Runeberg -  Läsebok för svenska folket /
142

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Äventyr i Padang

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

terroriserat Padang och de festfirande muhammedanerna
till den grad att hela garnisonen måst kallas till hjälp.
Men vid åsynen av det militära inslaget i gatubilden
rann sinnet på allvar på Norge, och befolkningen hade
fått klart för sig att den ljuslockige ynglingen var en
ond demon, en hemsk amoklöpare med ohyggliga
krafter. Gynnade av mörkret kämpade de tre sig ned till
hamnen och bemäktigade sig sampanen, sedan Norge
först för att få andrum gjort ett rasande utfall som
kom garnisonen att rygga tillbaka. Roddarna vägrade i
förskräckelsen att tjänstgöra men tvungos snart efter
svår misshandel att lyda de gräsliga främlingarna.

Men så småningom tycktes dessa inse att de
befunno sig vid sitt eget fallrep. Alla tre voro drypande
våta, som om de kommit direkt från sjöbotten.

Slutligen reste sig Skenbenet och kom raglande
uppför fallrepstrappan. Han såg hemsk ut i sitt våta
tillstånd med sjögräs i håret och endast en ringa del av
något som en gång varit en skjorta smög sig som en
oregelbunden plåsterlapp kring hans torso. Ena
byxbenet var borta och järnskenan glänste blank och våt
i den tropiska natten. Malajerna tystnade och
betraktade fulla av fasa det fruktansvärda järnbenet.
Tydligen hade de icke sett det tidigare.

Nu börjas det, tänkte jag och följde noggrant alla
hans rörelser. Hans stela blick fick emellertid liv och
blev rentav vänlig, då han blev mig varse.

— Styrman, sade han lugnt och behärskat,
sampanmännen har varit ohövliga mot oss — rentav ovänliga.
Norge föll över bord strax efter det vi lämnat
landningsbryggan och de hedningarna ville inte hjälpa mig
och Slavhandlarn med att rädda Norge utan skrek på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:37:12 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lfsf/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free