- Project Runeberg -  Läsebok för svenska folket /
158

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julgrisen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alltsammans, men ekan var ju Bergs. Vestergren hade
bara en gammal fisksump.

Jag vaknade tidigt, klädde mig och försökte väcka
de andra, men det var stört omöjligt. Palttobaken
hade fullbordat sitt verk. Jag ruskade dem och slog
vatten på dem, drog dem ur sängarna och blev arg
som ett bi. Det skulle fan komma på kalas till sådana
där fyllbultar, när man själv är renlevnadsman —
å ja, hosta lagom, Albert! Så slängde jag gubbarna i
deras lyor och gick ut för att titta på naturen.

Vestergren hade fått gården riktigt fint i ordning på
några få månader. En vacker ko hade han — pigan
höll just på att mjölka den för att få något att hälla
i morgonkaffet, men jag sade att varken Vestergren
eller målare Berg ville ha något kaffe förrän kvällen,
om de levde då. Men jag ville ha kaffe och det skulle
lilla jungfrun och jag dricka i köket tillsammans — vi
skulle få så livat, så! Och det hade hon ingenting
emot. Men först skulle jag se på grisen och det var
mig en baddare att vara grann så pass långt före jul.
Det var säkert ett rasdjur Vestergren skaffat sig. Och
en bra stia hade han med stort utrymme utanför —
det var som ett riktigt torg, fast där växte halvstora
träd, de strösta hade han sågat av så bara stubbarna
voro kvar. Jag kliade grisen på rygglen. Han kändes
smällfet och vägde nog sina åtti kilo redan.

Vid kaffet bekände pigan att hon och Vestergren
skulle gifta sig i december. Jag gav henne visa råd...

Ibland gick jag in och tittade på de båda liken och
ruskade dem. Men så kom jag att tänka på brygden.
Silltunnan stod i ett busksnår bakom stugan. Jag lyfte
på mattorna och luktade. Det luktade inte gott, det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:14:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lfsf/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free