Läsebok för svenska folket / 201 (1945) Author: Albert Engström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En snickare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att han skulle ha blivit en stor kompositör om han
bara fått lärdom. Men Löfström var en riktig
konstnärssjäl. Han struntade i lärdomen, och det är en
egenhet hos dem som ha den verkliga gnistan. De
behöva för resten ingen lärdom, ty för dem är konsten
som en lek. Vad skall man med noter till, när man har
dem i huvudet?

Men så småningom upphörde orgelbeställningarna,
ty det finns gränser även för berömdhet och traktens
orgelbehov var fyllt.

Men jag bör kanske berätta litet om mitt intryck av
Löfström. Han var väl omkring femtio år, då jag
träffade honom. Han såg ut som en bild av den
behärskade smärtan och hans ögon voro bland de
ljusblåaste jag sett. De verkade rymd och lidande, ty de
voro alltid litet tårfyllda och tycktes skåda in i en
högst oviss framtid med olycka som yttersta målet.
Hans hår och mustascher voro absolut färglösa. Han
andades både ut och in genom dessa mustascher och
lät som en gråsäl, då den fnyser. Hans hy var också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>