- Project Runeberg -  Läsebok för svenska folket /
254

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En smålandsbagge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Kogubben på Östraby herrgård var min vän, ty jag
lyckades medelst omsättning av min lilla
informatorslön delvis tillfredsställa hans passion för snus och
palttobak. Hans konsumtionsförmåga härvidlag var
otrolig — den överskred alla dittills bekanta gränser, men
tillfälligtvis kom jag underfund med orsaken: han
delade sina läckerheter med den skönbehornade
stallbocken Pan, en ståtlig representant för sitt stinkande
släkte och fruktad av alla främlingar. Jag kom på
kogubben Janne en dag, då jag nyss bjudit honom en
cigarr, med att låta Pan äta upp den. Jag visste inte
att det bästa man kan bjuda en bock på är tobak i
alla former.

Man hade startat en cigarrfabrik i Vetlandatrakten.
Efter något år måste den läggas ned och cigarrlagret
såldes till ett pris av tjugufem öre kappen på
konkursauktion, Det inropades av en vidsynt handlande, som
genast började köpa upp cigarrlådor och packa dem
fulla med det fruktansvärda njutningsmedlet samt
försälja dem till småhandlarna i kringliggande socknar,
Man kunde faktiskt få köpa en hundralåda för tre
kronor — det var den billigaste sorten, emedan lådorna
voro av enklaste utstyrsel. De vackraste lådorna voro
dyrare alltefter utstyrselns mer eller mindre lysande
beskaffenhet.

Jag frågade Janne, om jag fick bjuda Pan på en
hundralåda och om han verkligen inte skulle må illa
av det. Jannes smutsiga och rynkiga ansikte lystes
upp av en glädje som icke såg ut att vara av denna
världen, ty Pan var hans närmaste vän på jorden, och
han ville knappast tro sina egna öron.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:37:12 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lfsf/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free