Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Atterbom hade vid en tidig spatsergång på Djurgården
blifvit vittne till, huru sången ”Hvila vid denna källa”
sålunda föddes i sitt första utkast *)• Säkerligen har mer
än ett af de stycken, hvilka s konstrika versbyggnad vi nu
beundra, sålunda i den stilla ensamheten färdigbildats vers
efter vers under musikens medverkan, merendels utan
papper och penna. Att detta sätt att dikta är vida skildt
från det vanliga, icke improviserande, inses lätt; och icke
heller tarfvas mycken skarpsinnighet för att finna, att
Bellmans sånger bära pregeln af en mäktig ingifvelse, som,
utan att af svårigheter hämmas, med mödofri lätthet
skapat sig sin form. Och så öfverväldigande synes denna
ingifvelse hafva varit, att den icke medgifvit skalden lång
betänketid, hvarken i fråga om planläggning eller val af
uttryck; ehuruväl öfverhufvud en lycklig poetisk instinkt
förråder sig både i kompositionen och i de mera funna,
än omsorgsfullt valda, orden. Alla dessa dikter förråda
tydligen sitt musikaliska ursprung, och om dem kan i
egentligaste mening sägas, att de äro skapade, icke gjorda.
Så stå de, som vi redan bemärkt, närmare den
omedelbara folkpoesien, än den reflekterande konstpoesien; och
äro de än icke utan föregående konception födda vid
glasets rand, kunna de dock med allt skäl sägas hafva
”helgjutna frambrustit ur en lågande bildnings sköte.”
6.
Personerna i Fredmans Epistlar.
Med rätta prisar Atterbom Bellmans ”förmåga att
med fullständig åskådlighet individualisera sina personer,
så att de, oaktadt en gemensam grundlikhet, ändå bestämdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
