- Project Runeberg -  Bellman och Fredmans epistlar. En studie /
152

(1867) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig som en martyr, vädjande till sin rättvisa sak, men
omedelbart derpå höjer han sig öfver hela förtreten
genom ett halft allvarligt menadt skämt. Mollberg gråter
icke öfver något missöde 1). Endast engång fäller han
tårar: vid Mor Majas på Förgyllda Bägaren dödliga
från-falle (ep. 56). Då är hans sorg stor, knappt kan ett
qvar-ter bränvin komma munnen att le. En dyklik vekhet
inlägger han stundom äfven i sin musik; vid konserten på
Tre Byttor utförde han en solo på basfiol, en fantasi ur
B-moll, ur G-dur, med ett arpeggio, som aftvingade
beundran. — Att en man med Mollbergs egenskaper måste stå
högt hos de sköna, inses ,lätt; hans kurtis är också en
smula mera raffinerad än de andras. Kavaljersmässigt
förer han Ulla i en gungande schäs ut till ”Första Torpet,”
och kavaljersmässigt är äfven det, att han saknar
kontanter att betala kalaset, hvarföre krögarmor får ”borga vårt
herrskap sitt rus.” Hans öfverlägsna skicklighet i
dans-konsten fulländar hans kavaljersbildning. Huruvida denna
talang någon tid tjenat honom till födkrok, lemnar
skalden oklart; men i ep. 69 ger Mollberg Ulla en lektion i
dans. Vi återfinna här vår välkände Mollberg. Till en
början, liksom på skryt och för att gifva luft åt sitt glada
lynne, gör han sjelf de besattaste skutt kring golfvet,
kastar hatten i taket, hoppar öfver disken ”bums i en så,
der krögarmor har fisken.” Men Ulla blir ”arg” och
springer bort, Mollberg efter och griper henne; och sedan
börjar lektionen. Det är menuett — märk menuett! —, och
Mollberg undervisar i en ton af intresseradt allvar,
blan-dadt med ett skämtsamt galanteri, som, om icke fint, dock
i denna krets kan kallas ett fulländadt. — Rörande
Mollbergs plats i den komiska figurskalan, så finner man, att,

*) Vid kortspelet på klubben, (ep. 42) der Mollberg sitter i otur,
beter det: ”Gråt inte Mollberg, hvad hjelper du tjuter.” Men gråter
han der, så är det icke af blödighet, utan i desperation; också kunna
de nämnda orden tydas som en halft skämtsam, halft retsam pik för
hans surmulna uppsyn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:15:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lgbellman/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free