Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53 EN ROMERSK MATRONA.
-15
11 giövatw insjuknade dessvärre i romersk feber.
Signoran blef mycket ledsen och erbjöd välvilligt sitt
biträde vid hans skötsel. Då vi voro ute, satt hon
hos honom; men dels var hon ingen miss Nightingale,
dels kunde hon icke beherrska sin pratlystnad, så att
hon endast förvärrade den sjukes tillstånd. Vi
för-ordnade då, att hon under vår frånvaro skulle sitta
i rummet utanför det, der den sjuke låg, för att vara
till hands, då ban önskade något. Men vid vår
hemkomst funno vi signoran inbegripen i en liflig och
högljudd konversation med tvänne väninnor, som
kommit till henne på besök, utan att det föll henne in, att
detta kunde vara störande för den sjuke. På läkarens
inrådan flyttades patienten i annan lägenhet. Då dömde
signoran honom till döden och var om detta hans öde
sa lifligt öfvertygad, att hon öfver sig nedkallade
himlens straff, om hon spådde orätt. "Blir det arma
barnet åter friskt." utbröt hon, "så må Gud beröfva mig
min tungas bruk!" Lyckligtvis återfick ban helsan.
Och lyckligtvis blef signoran icke bönhörd; åtminstone
bibehöll hennes tunga samma utomordentliga
rörlighet under hela den tid jag hade äran af hennes
bekantskap.
Då det led mot hyrestidens utgång, aftog
synbarligen vår värdinnas interesse för oss; det gällde för
henne att skaffa nya hyresgäster, och under de
sista fjorton dagarna blefvo derföre våra rum
ordentligt städade och afdammade. Då vi betalte henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
