Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men ansåg mig derjemte berättigad att lägga till eller
borttaga hvad som ej passade för mitt ändamål” *).
Den Göthe-Schillerska idealiteten var under denna
tid bestämmande för poesien,, och den var det för den
Tegnérska så mycket mera som den svenske skalden
druckit ur samma källa som de båda Tyskarne. Hvad
inflytande den grekiska litteraturen på honom utöfvat,
icke blott i den allmänna hållningen, utan äfven i
anläggningen och i utarbetandet af enskildheterna i
Frithiofs Saga, hafva vi haft flera tillfällen att iakttaga 2).
En nödvändig följd af denna estetiska ståndpunkt var,
att ämnet måste underkastas ändringar och
omarbetningar, utan att det dock derigenom borde förlora
något af sin historiska halt. Upplysande i detta stycke
är ett bref till Brinkman, i hvilket Tegnér utgår från
redandet af ett uppkommet missförstånd och sedan
fortsätter:
”Att den historiska eller rättare annalistiska,
faktiska sanningen nödvändigt i sig sjelf skulle vara en
poetisk, att man således i allmänhet skulle kunna göra
ett poem deri genom att man, som Ling i Gylfe,
versifierade Posttidningen — detta tror du visserligen icke
hafva varit min mening. All poetisk sanning
förutsätter likväl icke blott logisk tänkbar het, utan äfven
historisk sannolikhet, grundad på temporella, lokala och
psykologiska rimligheter. Iakttagas dessa, så är det
*) ”Anmärkningar såsom inledning till Frithiofs Saga”.
Tegnér, Sami. Skr. Yl: 229.
2) Behandlingen af Frithiofs skuld, den Homeriska
efterbild-ningen i tredje sången, dialogen mellan Frithiof och Ingeborg
i ”Afskedet”, m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
