- Project Runeberg -  Smärre skrifter / 3 /
29

(1872-1881) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

berg, Steoh ammar, ja, af sjelfva Rosenstein. För denna
allmänhet kunde det nog anses nödigt att uttryckligen
förklara, det akademien, lika väl som hon, insåg, att
det här var fråga om en brytning med alla traditioner,
men att detta icke hindrade akademien att både
erkänna och hylla skönheten i denna dikt. Om någon
derjemte i dessa ord ville läsa en varning till unga
skalder att icke försöka sig i samma stil, utan att ega
samma snille, så sågs detta säkert icke ogerna af
akademien. Hur högt akademien skattade Franzén, synes
bäst af de ord, med hvilka Leopold som direktör
öfver-lemnade Franzén belöningen. Denna "den vackraste
hälsning, som någon pristagare erhållit" l), har
visserligen flere gånger varit tryckt, men torde dock i detta
sammanhang svårligen kunna utelem nas.

”Det land, som skänkt Creutz åt Sverige och
vitter-heten, har ej upphört att alstra berömda snillen. Ifrån
ämnet för denna nyss afhörda sång, intill författaren deraf,
har man sett dem i en fort skyndad följd, antingen der
uppstiga, eller derifrån utgå, för att i smakens tempel,
eller minnets, intaga, bredvid hvarandra, alltid lika
utmärkta rum.

Ifrån den aflägsna strand, der er besjungna hjeltes
röst först låtit höra sig, har, med lika lätthet som hans,
er stämma flugit öfver hafvet, och med samma behagens
makt tillryckt sig hufvudstadens uppmärksamhet. Man
har sett uppstå i vår vitterhet skapelser af ett nytt slag,
alster af naturens lyckligaste enfald. Det har varit, nu
en tafla ur sagåldern, i hela sanningen af sin fornlika
målningsart; nu en romantisk sorgescen; nu åter enkla

*) Beskows ord s. o. s. 357.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:37:33 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lgsmarre/3/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free