Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kännedomen derom är icke här af samma psykologiska
intresse, som vid Selmasångerna; men utan allt
samband med verkligheten hafva de icke vuxit upp, och
en mängd smådrag ur lifvet äro här, som alltid hos
Franzén, uppsnappade och förevigade. *)
Ar 1824 utgaf Franzén en ny upplaga af
”Skaldestycken. Första bandet”. Der först möter oss sångerna
om Fanny och då sammanslagna med sångerna till
Selma för bildande af ett poetiskt helt. Hvad var
orsaken, att Franzén sålunda sammanband sin första
ungdoms erotiska dikter med denna teckning af Fanny,
denna lilla ”Psyche ifrån vår tid”? I företalet till
nämnda upplaga gifver han derpå ett slags svar:
”Skulle någon fråga, huru den åsigt af lifvet, som
dessa stycken förutsätta, kan förenas med den jordiska
glädje, som en mängd andra i denna samling uttrycka:
så må angående svaret derpå Selma och Fanny förlikas
bäst de kunna. Författaren anmärker blott, att den
medelväg emellan sinlig och öfversinlig ytterlighet, der
blicken åt skyn synes honom kunna alltför väl förenas med
en glad känsla af det vackra på jorden, är an vist i
allegorien: De tre bröderne. Den är dock författad långt
förr, än han drömde om något bekymmer öfver en sådan
‘) Då Fanny införes med dessa ord:
rSen såg jag, gammal vorden,
Ett barn, som fram i templet gick.”
och då man dermed sammanställer, att Fannys konfirmation
spelar en roll i berättelsen samt intager midtpunkten af
densamma, ledes man lätt till det antagandet, att Franzén
hem-tat motivet till sin dikt från någon sin erfarenhet såsom
för-samlingslärare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
