- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
115

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ingen del tillkomma». Den kejserl. ministern v. "Wie dm an gjordes
at regeringen uppmärksam på att sådant stod i strid mot
författningarna, hvarvid ministern förklarade sitt missnöje öfver
paterns åtgärder ocla försäkrade, att kan ej skulle tillåtas
förrätta vigseln. Rådet ansåg på grund käraf, att det ej kade
anledning att befara vidare intrång från Domms sida på det
lutherska prästerskapets ämbetsområde, kvarorn konsistorium
erköll dela).

Emellertid fick konsistorium snart anledning att återkomma
med klagomål mot samme prästman. Den 1 Mars 1774. inställde
sig nämligen i konsistorium en skräddargesäll Malmberg,
kvar-vid kan kade att afgifva följande berättelse. Domm kade såväl
genom lysning afkunnat lians äktenskap som vigt konom vid
kans katolska hustru. Men innan lysningen ägt rum, kade
pa-tern sökt förmå konom att utfästa sig att låta de barn, kan
kunde få i sitt äktenskap, uppfostras i katolska läran. Dä kan,
oaktadt flera föi’sök att förmå konom därtill gjordes, vägrade,
uppsatte Domm en på tyska afrattad skriftlig förbindelse
angående barnens katolska dop ock uppfostran, utan att kan
del-gaf Malmberg innekållet, samt anmodade konom underteckna
den, kvilket kan icke. ansåg sig kunna vägra, då kan föreställde
sig, »det sådan plägsed vore i katolska kyrkan bruklig, innan
lysning till äktenskap där beviljades». Då efter ett barns
födelse, kvilket Malmberg låtit döpas af prästerskapet i Katarina
församling, kans kustru inställde sig- kos patern i ock för
kyrkotagning, kade denne tillåtit sig att offentligen inför de
vid gudstjänsten tillstädesvarande uppläsa den ofvan omtalade
förbindelsen ock på grund käraf stämpla Malmberg som
men-edare. Därjämte hade kan förmanat den katolska menigheten
att af detta exempel taga sig varning att icke vidare tro
svenska folket». På grund käraf kade också hustrun, »med
hvilken kan tillförene varit väl till freds», strax efter
återkomsten från kyrkan »med största ifver börjat utfara mot sin man
uti häftiga ock hånliga tillvitelser». Först efter »trägna
föreställningar» af adjunkten i Katarina hade hon börjat att sansa
sig, så att Malmberg nu »kade förhoppning om återvinnande af
sin hustrus forna fogligket och anständiga uppförande». — 1

1) Kons. prot. d. 13 Juli 1773; bref till k. m:t och öfverståth. s. d.
samt k. m:ts resol. d. 15 Sept. 1773 (kons. akt. n:o 89); just. rcv:s prot. d.
0 Okt. s. å.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free