Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medea. Opera i tre akter - Första akten - Första scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Tillsammans.
B. Upphör den i skötet
nära:
JR. Glöm en känslolös
tyrann !
M. Annat allt kan
kärlek lära:
M, Glömma aldrig kärlek
kan.
Medea.
Så vidt sig oceaner sträcka -
Ack! hvad förmår min låga släcka?
Mitt hårda öde utmärkt är!
Men, fastän detta hjerta brinner,
Jag dock en dubbel styrka finner
Uti den eld, som mig fortär.
Mins du, Rodope! - O mer än ljufva minne!
Hur i sin lefnads vår Medea lycklig var?
Lugnt som ett stilla haf, mitt kärleksfria sinne,
Utaf behagen följdt, i ögat nöjen bar;
Ett molnfritt fält jag ser, der glädjens stjerna strimmar;
Jag andas fjärilns luft på en förtjusad jord,
Kring lystna’ns rika skär i hoppets böljor simmar;
Naturen är för mig, jag för naturen gjord.
Men Jasons kölar snart med spända segel gunga,
De under vädrens ras till Kolchis stränder ljunga;
Och strax . . . strax svallar detta bröst i stormar af
begär;
.Det börjar sakna - ledsna - brinna -
Så grym - så ljuflig tid vill jag ej mig påminna.
Min segerkrönta arm det är,
Hvaraf den unge hjelten lär,
Att drakens gap till trots det gyllne skinnet vinna.
För Jason tron och far jag brottslig öfverger;
För Jason tron och far jag ville än bedraga.
Rodope! du min belöning ser –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
