- Project Runeberg -  Samlade skrifter /
173

(1878) [MARC] Author: Bengt Lidner With: Fredrik Sander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Messias i Gethsemane. Oratorium - Företal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dock, hvad mig under den resan hände, är redan glömdt:
min själ har endast minne för välgerningar... Nog! mitt
poetiska lopp slutas. Det slutas i sin första början och
midt i min lefnads vår.

Min tanke var, att öfver Messie lidande utgifva fyra
oratorier. Härpå begärde jag prenumeration. Orsaker
tvungo mig att ändra denna föresats. Dina
prenumeranter, sade jag till mig sjelf, skola dock ej förlora. Utgif
endast tvänne oratorier, Messias i Gethsemane och hans
gång till Golgatha, jemte Messias på Golgatha och i
grafven: lägg härtill drottning Blanca, tragedi, konung Gustaf
Adolfs bref till fröken Ebba Brahe, hennes svar skrifvet
på hennes bröllopsdag, och Abelards begrafning af Eloisa.
Sök dig en bortgömd koja: arbeta der i lugn. Detta skedde;
– men (det förundrar mig alldeles icke) oförtjent att af
allmänheten uppmuntras, fick jag nästan inga
prenumeranter. Det var rätt dumt, tänkte jag efteråt vid mig
sjelf, rätt dumt att af en upplyst allmänhet fordra denna
uppmuntran. Hvad har du gjort, hvarigenom du kunnat
förtjena henne? huru obetydliga äro ej dina talanger, för
att svara mot henne? ... Nu begär jag aldrig något mer:
Men de stycken jag här uppräknat, skola dock utgifvas,
och det innan kort. Sedan är min roll utspelt. Tvungen
att öfvergifva den vass, der svanen såg gryningen af sitt
lif tändas, med ögat åt vida rymden vändt, hastar han
öfver de omätliga, hafven; men den försyn, som sörjde
för hans spädaste dagar, låter honom ock bland okända
skär finna en strand, der han får hvila och klaga, innan
vågen svallar opp och störtar honom, ner i det svarta,
eviga djupet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:38:19 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lidner/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free