Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jerusalems förstöring. Oratorium - Första afdelningen - Tredje inträdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Barrabas.
Din dotter svimmad låg,
Men vaknade, ock strax . . .
Zorobabel.
Säg, vilddjur! du det såg,
Säjsf, om de sig beveka läto?
Barrabas.
De slagtade och åto.* - - -
Du Gud, som viggen för, då hämdens åskor slå,
Ack! kalla nu hans sinnen åter,
Att i sitt innersta med skräck han känna må,
Att en rättfärdig Gud sig icke gäcka låter.
Han hör. - Som menskan stum på jordens sista dag,
Hon föll. . . strax mördades . v. och hennes blod -
du bäfvar?
Din dotter mördades . . .
Zorobabel.
Min dotter! . . . mördarn?
Barrabas.
Jag.
Zorobabel.
Ah!
Barrabas.
Skugga af min mor, det sista offret tag!
I hungerns raseri och af en långsam smärta.
Jag genomborrade ditt hjerta.
* Prsetulerim scriptor .delirus inersque vicleri,
Dum mea delectent mala me, denique fallant,
Quam sapere & ringi. HOEAT.
Lidner* J ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
