Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik den fjortonde. Sorgespel i fem akter - Femte akten - Första scenen - Andra scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
319
Till hjeltens knän med mig, I tappre krigsmän, fallen,
Och honom er monark, er far, er skyddsgud kallen.
Prins, månn ej dessas blod uppå ditt hjerta rår?
(Stenbock öppnar porten i fonden.)
Andra scenen.
De förre.
Sten, Erik och Nils Stures lik med svarta täcken öfverliöljda,
ligga på trenne bårar, upphöjda på en katafalk.
Omkring dem står vakt med facklor. Folket ger sin häpnad
tillkänna med ett skri.
Johan.
Af Sverges största dygd se allt hvad återstår!
(Stenbock rycker täcket af Nils Stures lik.)
En af folket.
O Gud!
En annan.
Se Sturens blod.
En annan.
Jag tror ännu det rinner.
Stenbock.
Se dygden hur med tvång från hjelten hon försvinner,
Viss att hon aldrig mer så värdig boning får.
Af Eriks hvassa dolk se har det första sår;
Här han det andra- gaf.
En af folket.
O sorg, o höjd af smärta!
Stenbock.
Men Sturen föll på knä, slet dolken ur sitt hjerta
Och åt sin bödel gaf, ,,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
