Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ömheten - Den känslolöse och den ömsinte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
Om du, som Gud på jorden blifvit,
Blott hade vetat hvad hon tänkt,
I det du henne frihet gifvit,
En dygdig mor du staten skänkt.
Ack, om regenter ville ömma!
Vi Alexanders segrar glömma,
Men ej att Caesar tårar fällt.
Den känslolöse och den ömsinte.
40 du, som stolt och stoisk skryter
^ Af Zenos kalla hjeltemod,
Och hädiskt ler, då tårars flod
Ifrån förtrycktes ögon flyter - -
När böljan af förtviflan ryter,
Hon genom hårda klippan bryter;
Och smältes icke sjelfva skyn?
Men du, när tusen tårar svalla,
Står orörd vid en sådan syn
Och vågar själens styrka kalla
Den grymma känsla i ditt bröst,
Som blott sin egen storhet sköter
Och, döf för mensklighetens röst,
Din like som en mask bemöter.
Dö, mer förhärdad, än du är!
Din maka - - Hennes ögon våta?
Ja, utaf glädje skall hon gråta:
Din död är dina barns begär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
