Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ungdomsnöjet och dess förändring - Önskan i en mulen stund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
När, förr än hjertat sucka hinner,
Åt honom handen räddning ger,
Då med hans nöd man ock försvinner,
Men rodnande tillbaka ser,
Hur glädjen i hans öga brinner.
Från andras graf min blick jag kastar
Och till en okänd torfva hastar,
Att der min egen gräfva opp.
Mitt lif ej middagssolen hinner;
Men lika äro seklers lopp
Med timman, som i dag försvinner.
Mitt öde nöjd jag undergår:
Vill sig en vän min sång påminna,
Och skulle då hans tårar rinna,
Att ock en suck mitt minne får!
Önskan i en mulen stund.
"Källa strand, jag till dig hastar,
^ Gräns imellan lif och död,
Glada väg från sorg och nöd!
Jag ifrån din brädd mig kastar
Ned uppå den mörka våg,
Som mig förer till de länder,
Der väl dagen för mig sänder
Bättre ljus än här jag såg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
