Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 44. Minnesbeta från Delphi. Morgonridt till Arachova. Parnassen, dess äldsta fester och nyaste muser. Det fatala vägmötet. Inträde i Livadien. Middagsrast. Åsyn af Parnassen. Gästfrihet i Libadia. Lethes och Mnemosynes källor. Trophonios’ håla och Pausanias skildring. Ridt till Thebe. Sista anblick af Parnassen. Ett Thebanskt hem. Thebanska minnen och utsigter. Polyokandoro. Grekiskt Khan-lif. Stormig hemkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 Fyrationdeljertle stationen.
Vi gingo härifrån till en solig kulle, der man för
någon tid sedan, vid en gräfning, funnit öfver 2000 små
figurer i "terra cotta", hvarför man tror att någon fabrik
eller försäljningsbod för sådana förr varit på detta ställe.
Äfven vi funno i mullen några små hufvuden af denna
fabrik samt stycken af gamla vaser. Rundtomkring betade
stora svinhjordar vaktade af herdar och hundar. Trakten
för de stora poetiska sorgespelen och hjeltebragderna, om
hvilka vi ännu läsa med hänförelse, såg så philister-messig
och simpelt prosaisk ut som möjligt. Ändå var Thebe en
gång hem åt skalder, såsom Amphion, Pindar och Korinna,
(Pindars medtäflarinna), och äfven Hesiodus hade bygt sitt
bo i Böotien icke långt från Thebe.
Äter i vårt thebanska hem undfägnades vi af vår
älskliga värdinna med en utsökt middag, bland hvars grekiska
goda rätter jag måste nämna Musta, ett gelée af vin-most,
som är särdeles Bmakligt och uppfriskande. Men mer än
allt annat godt var det upplifvande att vid bordet se vår
unga värdinnas, af välvilja lysande vackra ögon och
hennes rodnande kinder (tänk dig dem blott icke pionrödal
sådana kinder ser man icke i Grekland), under det hon
bjöd af sina rätter, manande oss med blickar och ord att
hålla till godo.
Jag hade före middagen aftecknat hennes rena profil,
och frågade henne derunder — jag börjar att kunna litet
uttrycka mig på grekiska, — om man lefde behagligt i
Thebe? Hon smålog och gjorde en liten mine, som ville
säga: just icke så synnerligen". Lifvets stiltie är dessa
småstäders lifsfarliga miasma, så här, som i vår nord och
öfverallt, der inga goda och regelmessiga
förbindningsmedel låter det friska lifvet circulera emellan dem och
den stora verlden. Emellan Thebe och Athén är nu en
ganska god, nyss anlagd körväg. Man kan på fjorton
timmar i vagn tillryggalägga den, men inga vagnar fara
regelmeS8igt deremellan. Och hyra för hästar och vagn
härifrån till Athén uppgår till 100 drachmer. Till bäst färdas
icke grekinnor af finare bildning utom undantagsvis, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
