Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Tösabiten på Grönvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att sitta och se på symaskinen och brandmuren i sta’n medan
hennes Otto trampade tufvor, svettades och grälade med
bönderna ute i Utterbo.
När Otto var ute och »mätte», sof hon ibland till klockan
elfva på dagen, rullade sig sedan i soliga backar,
morgonrock och halmhatt till fram mot middag, rodde, gungade i
hängmatta, läste genom herr Anderssons i sta’n lånbibliotek,
putsade sina naglar och såg på när tösabiten mjölkade. Och
ibland var hon sjuk och grät och sa’, att härnäst Grönvik
stod i sommarfägring, var hon nog kanske död, och ibland
var hon frisk och log och sydde på små underliga, hvita
plagg, som då rakt inte passade hvarken till henne själf eller
ingeniören.
Så kom ingeniörens bror, som var kandidat och gräsläsare
och älskade naturen och studerade skalbaggar och ingenstans
hade att göra af sig på sommaren, ditut för att helsa på.
Han trifdes och lofvade att ärligt betala svägerskan sin mat
och femton riksdaler för farstukammarn, som man ju om
nätterna egentligen icke behöfde, bara han fick stanna.
Det fick han.
Första veckan han var ditkommen, steg lilla frun upp
klockan sju, var ordentligt kammad och klädd till
frukostdags, konverserade, promenerade och t. o. m. »gjorde salong»
i stugan med svågern då det var regnväder.
Men det första året, kvinnorna ä’ gifta, ä’ di intet trefligt
sällskap i längden för andra karlar än den de tagit på
entreprenad för lifvet. Förstås om giftet lyckats bra och i
synnerhet sen di börjat att sy docklinne igen.
Usch, så’nt kan man ju inte ens arbeta på så en ung
svåger ser det!
Och så larfvade de mest omkring hvar för sig, och den
ena dagen var någorlunda lik den andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
