- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Andra delen. Konduktörens berättelser m. fl. /
664

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En hundrakronas lefnadslopp - »Inom familjen»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Gamle baronen vardt hvit som lärft i ansiktet, reste sig
och höjde skjutvapnet:

— Tig, skurk, eller är du dödens!

Fången sänkte rösten, men hånlog.

— Usch, så pappa säger! Barnamord på gamledar, det
vore just snyggt af en, som har det ställdt som söta pappa,
när stackars mamma lät mig lefva, så som hon hade det, när
jag kom till världen. Henne skulle jag nästan ursäktat, ja,
min själ skulle jag så.

— Tig, din vansinnige usling!

— Seså, bråka inte nu, farsgubben! Fast pappa åldrats
mycket i saknad af sin älskade lilla Greta och i längtan efter
sin lille Axel, så känner jag mycket väl igen söta far på
porträttet.

— Du ljuger, du far vill, olyckliga människa, du
förkväfver den känsla af medlidande och barmhärtighet, som kanske
annars ...

— Men hvad i herrans namn har jag gjort för farligt
då? Jag har klifvit in till min pappa genom fönstret, när
jag fann det ljufva, fridfulla fadershemmets dörrar stängda.
Kan pappa svära på, att inte pappa själf någon gång gick
på samma sätt till mamma? Måtte ligga i blodet, farsgubbe!
Rutan gick sönder, förstås, men det var bara för pappa inte
stod till reds och öppnade, som mamma gjorde ... Nå, det
var hennes ensak, men säkert är, att hade hon inte öppnat,
så stode inte jag här nu.

— Om du ville hålla din fördömda tunga i styr och höra
upp med ditt vanvett, så skulle jag måhända ...

— ... adoptera mig? Se, nu talar fadershjärtat! Men
här blir ingen känslofullare familjescen af, förrän pappa befriar
mig från handskarna, som vår dumme inspektor tog på mig.

Med darrande hand tog baronen en dolk från
vapensamlingen å väggen och skar af den fångnes band.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/2/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free