Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - »Oäkta»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så började det glunkas om att generalkonsuln för
Uraguay — eller Patagonien — inte skulle vara så riktigt solid.
Det var värre än så; han hade repet om halsen, och sprang
ur hus i hus. Men generalkonsulerna för Columbia,
Montenegro, Monaco och Hawaji togo allvarliga miner på sig och
talade om hårda tider, och konsuln för Buenos Ayres bad
honom rent ut dra åt skogen, och Liberias superfine
representant vistades på landtställe.
Det var sent på kvällen när han ringde på hos
grosshandlanden Knut Malm. Det blef senare innan han hunnit
löpa genom den hjälpsökande ruinerades vanliga lögnskala:
från »den tillfälliga förlägenheten, som endast behöfde ett
vänligt handtag för att huset Ström skulle stå fastare än
någonsin» ända ned till »det är verkligen illa för mig, men
jag svär, att du löper ingen risk!»
Chefen för huset Malm var obeveklig. Då blef
generalkonsuln askgrå i ansiktet, reste sig från fåtöljen och utbrast:
— Nå, så hör då hela sanningen! Vi hafva icke varit
nära vänner; men jag vet att du är god och offrat mycket
för att hjälpa olyckliga ... Min ruin är i alla händelser
oundviklig ... men jag har därjämte en ... en ... skuld, som
inte är någon skuld, det vill säga inte en vanlig skuld ...
Malm, jag har tagit tiotusen riksdaler ur Fartygsassociationens
kassa ... jag ... tänkte blott låna dem ... floden kom ...
fängelset blir min lott, om ej balansen är betäckt före
cessionen ...
Där sköto två eldsflammor ur Knut Malms ögon, då han
reste sig och sade:
— Följ mig till kontoret; jag vill hjälpa dig.
— Gud väls ...
Tamburdörren tog bort ljudet af Ströms halfkväfda röst.
— Och nu — vet du också hvem det är, Ström, som nu
räddar dig från vanära och borgerlig död? sporde Malm, när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
